det känns inte i magen längre, och jag saknar det faktiskt. är så jävla feg, alltid. låter allt rinna ut i sanden, alltid. saknar hela hösten. känslan med hösten. trots allt. alla göteborgsresor, allt sådant fint. allt bra. då var det mer okej att göra ingenting. eller så tror jag det nu, bara. nu taggar jag london på fredag. det ska bli fantastiskt bra. jag har saknat den staden så sjukt mycket. jag har längtat dit så länge. äntligen. uppsala helgen efter det och det känns som om det kanske är förändring i luften. våren? nej, inte än kanske. fan. jag som hoppades så. men det kanske är något annat ljus. det får duga, så länge. jag ska behålla den här känslan, för den är bra. konservera den och ta fram den imorgon igen. och dagen efter det. och nästa efter den. vill så gärna, faller tillbaka, hela tiden. men inte nu. nu ska jag klara det. hjälp mig? det vore fint, faktiskt.