jag har nog aldrig tyckt om en stad så mycket. det är helt fantastiskt hur bra man kan trivas, trots att man knappt förstår ett ord av det språk som används och än mindre kan göra sig förstådd. men se, det gör inte så mycket. jag klarar mig bra som turist ibland. imorgon färdas vi riktning svea rike. det var inte igår. jahej vad spännande det ska bli att återse min kära hemstad. eller hemö. och familjen. och vänner som talar ett för mig välkänt språk. och honom. och oj vad det känns märkligt nu, för en liten bit av mig vill aldrig återvända. 

fem vackra kvällar, fyra hela händelserika dagar, fem fina frukostmorgnar i allra allra underbaraste Paris. med allra allra underbaraste Sophia & Therese. jag kommer absolut minnas denna tid med ett leende eller tre, och framför allt: återvända.