kunde inte ens köpa mig lycklig, och känner mig återigen sådär övergiven och fattig och hopplös. och trött som jag är orkar jag mig inte ens ut i solen. försöker läsa en bok men ögonen vill inte riktigt heller vakna idag. han sa till och med att jag såg helt förstörd ut. hur kan det hända efter nio timmars sömn? ska leka med ett litet barn i två timmar idag. det är mitt jobb. ser så mycket fram emot helgen, för jag vet att det kommer kännas så mycket bättre när jag får komma bort ett tag. och sen är R här, i en hel vecka. och det är en sådan lättnad samtidigt som jag är så rädd för allting, hela tiden. iallafall, ska sluta klaga och gnälla och göra något åt saken. kanske. ibland vänder det. åh, det känns som om det är januari igen! tror november och januari är de värsta månaderna, är det så?